Lördagskvällen blev inte riktigt som vi hade tänkt oss. Vi hann precis äta upp middagen med våra gäster (Linda, Conny och Agnes) när vi hörde Theo gallskrika. Då hade han lekt i soffan (trots att han inte får), ramlat och bitit sig rejält i tungan. De blödde mycket så det var svårt att se hur illa det var så vi fick helt sonika lämna våra gäster och åka till akuten med honom. Det var tur att Johan var hemma för det hade inte varit lätt att själv köra när han skrek och grät hela vägen, nu kunde jag sitta bak med honom och trösta. På akuten fick vi snabbt komma till doktorn som kunde konstatera att det var ett rejält jack men att det inte var nått man gör något åt. Det ska läka av sig självt. Han fick smärtlindrig och så hem igen med ordniation av alvedon, isglass och lätttuggad mat.
Lördagskvällen blev inte riktigt som vi hade tänkt oss. Vi hann precis äta upp middagen med våra gäster (Linda, Conny och Agnes) när vi hörde Theo gallskrika. Då hade han lekt i soffan (trots att han inte får), ramlat och bitit sig rejält i tungan. De blödde mycket så det var svårt att se hur illa det var så vi fick helt sonika lämna våra gäster och åka till akuten med honom. Det var tur att Johan var hemma för det hade inte varit lätt att själv köra när han skrek och grät hela vägen, nu kunde jag sitta bak med honom och trösta. På akuten fick vi snabbt komma till doktorn som kunde konstatera att det var ett rejält jack men att det inte var nått man gör något åt. Det ska läka av sig självt. Han fick smärtlindrig och så hem igen med ordniation av alvedon, isglass och lätttuggad mat. 