Åre risk event
Nu har den börjat, den nationella risk- och kriskommunikationskonferensen i Åre. Årets tema är:
Att kommunicera den (o)tänkbara- hur formar vi framtidens riskkommunikation?
I dagarna tre bjuds det på ett smörgåsbord av forskningsrapporter och olika expertutlåtanden kring kriser och hur man ska hantera dem. Mycket är intressant. Hittills är dock de sanningar som levererats inga överraskningar. Men det kanske kommer?
En överraskning var det däremot att se hur samhället Åre har vuxit sedan jag bodde här i slutet på 90-talet. Jag trotsade busvädret en stund idag (före konferensen) och tog en nostalgipromenad runt byn. Jag bodde bara ett år här, men efter det pluggade och jobbade jag ett par år i Östersund och då var jag här emellanåt. I ärlighetens namn trivdes jag aldrig riktigt i Åre. Jag var aldrig tillräckligt cool eller en tillräckligt bra skidåkare för att passa in. Jag var bara en vanlig småstadstjej. Det är jag föresten fortfarande.
För er som inte redan vet det hade jag en 10-års period (när jag var mellan 15-25 år) när jag var en orolig själ och flyttade runt både i landet och världen. Jag bodde under den tiden på följande orter: Skellefteå, Kalix, Åre, Österund, Seattle, Los Angeles, Luleå för att sedan landa i min hemstad Piteå.
"Piteå- det är dit man kommer när man kommer hem".
Att kommunicera den (o)tänkbara- hur formar vi framtidens riskkommunikation?
I dagarna tre bjuds det på ett smörgåsbord av forskningsrapporter och olika expertutlåtanden kring kriser och hur man ska hantera dem. Mycket är intressant. Hittills är dock de sanningar som levererats inga överraskningar. Men det kanske kommer?
En överraskning var det däremot att se hur samhället Åre har vuxit sedan jag bodde här i slutet på 90-talet. Jag trotsade busvädret en stund idag (före konferensen) och tog en nostalgipromenad runt byn. Jag bodde bara ett år här, men efter det pluggade och jobbade jag ett par år i Östersund och då var jag här emellanåt. I ärlighetens namn trivdes jag aldrig riktigt i Åre. Jag var aldrig tillräckligt cool eller en tillräckligt bra skidåkare för att passa in. Jag var bara en vanlig småstadstjej. Det är jag föresten fortfarande.
För er som inte redan vet det hade jag en 10-års period (när jag var mellan 15-25 år) när jag var en orolig själ och flyttade runt både i landet och världen. Jag bodde under den tiden på följande orter: Skellefteå, Kalix, Åre, Österund, Seattle, Los Angeles, Luleå för att sedan landa i min hemstad Piteå.
"Piteå- det är dit man kommer när man kommer hem".
