Jag gjorde som som 30 000 andra
I helgen var det äntligen dags, det jag tränat för sedan i påskas. Nu skulle jag äntligen springa tjejmilen och i år skulle det gå lättare och snabbare än i fjol. Jag har tränat bra med god draghjälp från min granne och springkompis Kajsa. Men när dagen D kom var jag ändå inte i form, benhinneproblem och för mycket folk satte hinder i vägen, så det blev inte den tid jag hoppats på. Något bättre tid än i fjol men långt i från godkänd insats från min sida. Ny chans nästa år. Nu gäller det bara att hålla i och inte lägga springskorna på hyllan i vinter.
Trots min besvikelse över loppet så har helgen som helhet varit mycket bra. Jag hade trevligt sällskap i Kajsa (som förövrigt sprang milen på en bra tid). Vi har ätit gott och flanerat runt i huvudstaden och shoppat en del. Stockholm visade sig från sin bästa sida och bjöd på soligt sensommarväder. Jag har dessutom träffat några av mina goda vänner som bor i eller i närheten av vår huvudstad. Kort sagt, en helg då jag laddat batterierna inför de hektiska jobbveckorna som väntar.