jeanytt

En liten kille på knappt två veckor fick jag äran att få träffa i helgen, nämligen Sara och Johns lille son Ian. Jag är alltid lika fascinerad över hur ett nyfött barn kan vara så perfekt med alla tår och fingrar på plats trots att de är så små. Dessutom luktar nyfödda barn så gott, man vill snusa på dem i evigheter… Tyvärr var min, i jämförelse rätt stora, son inte alls på humör den dagen så besöket blev allt för kort. Men jag ska hälsa på snart igen om jag får,  men då får nog Theo stanna hemma.

Min lilleman har börjat visa humör, var han nu kan ha fått det ifrån? Exempelvis nu i söndags morse när han ville äta fil själv skulle han absolut inte ha någon haklapp på. Då blev det en högljudd protest som varade en halvtimme- men mamma Nettan var tjurigare... Resten av söndagen var han i alla fall på strålande humör och det var ju bra, speciellt som han och Ida tillbringade några timmar hemma hos morfar. Jag och Johan påbörjade nämligen den stora vårstädningen av tomten - det är mycket jobb som tinar fram så här års. En hel del av vårbruket återstår ännu, så om någon vän eller släkting skulle vilja låna en envis, nyfiken, men oftast glad kille några timmar till helgen så vore det mycket välkommet.