jeanytt

Ibland har jag alldeles för mycket planer för mitt eget bästa och när det inte blir riktigt så som man hade tänkt sig så blir jag förståss besviken. I veckan hade jag många planer, Ikearesa, besöka vänner, baka och julpyssla. När Johan är bortrest så finns det ju ingen att ta hänsyn till utan det är ju bara att köra... om inte...barnen blir sjuka -vilket Ida-Therese blev i torsdags. Magsjuka med feber. Då var det bara att ställa in allt och göra sitt bästa för att försöka klona sig...

Så känns det nämligen, att en klon att ta fram då ocih då vore en bra idé. För så fort Ida behövde min uppmärksamhet så hittade Theo på hyss... välte ut glas med yogurt, undersökte toaborsten, hade sönder Idas omsorgsfullt gjorda smällkarameller... med mera...
Jag har gått på högvarv sen onsdags då Johan åkte (på ännu en jaktresa) och jag ser verkligen fram emot att lämna över stafettpinnen och åka och jobba i morgon! 

Med detta i bagaget åkte vi i alla fall och julpysslade hos vänner i eftermiddag (nu när Ida tack och lov är frisk igen). Eller pysslade och pysslade, med åtta barn varav tre runt året så förstår ni nog att vi pratade halva meningar med varann och en del i falsett! RÖR INTE, NEJ, OJ!!! Men det hela blev trevligare när vi satte oss runt fikabordet och de stora barnen gick och lekte utan vår inblandning. Ibland tror jag att jag (och rätt många andra mammor med mig) vill göra så mycket  att man försöker slå knut på sig själv. Till vilket nytta kan man undra? Å för vem?