En lisa för själen
Ikväll hamnade jag i rensartagen och det känns så skönt när man gjort fint i åtmoinstone ett skåp som gud glömde. (jag har fler...) Det sägs ju att det ska vara en lisa för själen att rensa ut gammalt bråte. Det hela var oplanerat, men jag kom igång efter att jag gått igenom Theos garderob. Lillkillen växer så det knakar. Han är sex månader nu och ännu en storlek kläder får rensas bort. Jag var faktiskt på stan idag för köpa lite kläder till mig och mina barn (och fixa lite annat smått och gott som inte blivit av när vi hade så fint väder tidigare). Ida valde att vara hos en kompis och jag hade min svägerska Helena med mig på stan som hjälpte mig med Theo (både trevligt och smidigt). Jag köpte en praktisk grej som jag måste tipsa om- en putsduk för silversmycken. Mina smyken har sett gråaktiga och trista ut trots att jag rengjort dem med nått pulver som skulle vara bra (köpt på nolia)- men ack så fel det blev. För pulvret tar tydligen bort all glans från silvret (det ska åka i soporna). Putsduken var mycket bättre- allt blev som nytt igen!